Ett andligt kollektiv

Idag skriver jag för första gången djupgående om vårt andliga kollektiv. Vad är vårt kollektivs målsättning, hur är det att bo i kollektiv och vilken grund bygger vi detta kollektivs liv på. Under årens gång har detta efterfrågats många, många gånger. Många är intresserade och även nyfikna på varför vi har valt en sådan här, i denna tid till och med speciell, livsstil. Det finns också många feluppfattningar, antaganden och rent av förtal eftersom man aldrig tagit reda på hur vi lever på riktigt.

Hos oss baserar sig kollektivboendet på en gemensam livsstil, en gemensam stor vilja att tillsammans utvecklas som andliga människor. Detta är ett fullkomligt obundet kollektiv, även om vi nog har bundit oss till att utveckla oss själva. Vi är ingen religiös sekt som följer en ledare, utan vi är jämbördiga och har alla samma personliga strävan. Alla som bor här har själva valt denna stig som de nu vill vandra. Alla är också fria att välja något annat om de någon gång upplever att de vill göra så. I detta kollektiv begränsas ingens fria vilja, men för att samlevnaden ska fungera så behövs gemensamma riktlinjer för hur vi handlar. Alldeles som i vilken familj som helst.

För att få gå med i vårt kollektiv har vi bara haft två villkor. Vi berättar om dessa då någon uttrycker sin vilja att pröva på denna slags boendeform och livsstil. Strävan till renhet, en nykter livsstil, är ett. Vi använder alltså inte ämnen som förändrar medvetenheten, utan alla våra strävanden siktar på rena upplevelser av oss själva och världens olika plan. Det andra, som egentligen är den viktigaste grunden för samlevnad, är att man bekantar sig med vår metod för andlig utveckling och sedan följer den i vardagen. Detta är något som blivit ett hinder för några som prövat på att bo i kollektivet, eftersom vikten och djupet av detta inte riktigt blivit förstådd och tillägnad. I övrigt har vi inga så kallade regler som man måste följa eller annat som på något sätt skulle begränsa individen.

Vad är alltså grunden för vårt andliga arbete, vad är vår målsättning?

Vår viktigaste och högsta målsättning är att utvecklas som andliga varelser. För att göra detta har vi en metod som strävar till att höja vibrationen och andliggöra världsbilden. Denna metod står som grund för allt och vi förverkligar den i vår vardag. Metoden, ett andligt arbetssätt, är ett tillvägagångssätt för att utveckla sig själv. Den baserar sig på många gamla visdomar men är uppdaterad till denna tid och är menad att användas i vardagen, varje dag. Metoden har utvecklats av Patrick under många år och i denna tid fördes den till oss under namnet Luxia-method. Med hjälp av den arbetar vi alla med målsättningen att andliggöra oss själva och att höja vår vibration. Samtidigt strävar var och en av oss också efter att bli bättre, mer närvarande och mera medkännande människor och följeslagare.

I vårt kollektiv lever människor som kommit från alla olika slags livssituationer, med många olika slags själserfarenheter. Vi tror, och andra har också egna starka minnesbilder av, att livet fortsätter i tiden. Vi föds om och om igen i olika kroppar, i olika kulturer och tider, och i våra planer finns alltid inlärning, utveckling, rengöring av det gamla och att via uppvaknande se även den större planen. Ända tills vi har förstått allt, lärt oss, rengjort, upphöjts och till slut förenat oss med visdomen från Källan som upprätthåller Liv.

Eftersom vi alla har egna erfarenheter från många liv i vårt själsminne så vandrar var och en av oss denna utvecklingsstig i vår egen fas, medan vi hjälper och stöder varandra. Vi vill inte låtsas vara perfekta andliga människor, utan vi förstår att vi är ofullständiga. Här har vi emellanåt stött på den illusion som några som besökt vårt kollektiv eller deltagit i våra kurser har haft, nämligen att alla som är och bor här skulle vara nästan i ett tillstånd av upplysning, varelser av frid och harmoni som står över allting, vars utstrålning andra bara skulle få njuta av. Tyvärr är detta en illusion som kanske har uppstått ur en felaktig bild av andlighet eller egna önskningar. Vi är vanliga människor som tillsammans strävar efter samma målsättning, var och en i sin takt. Detta betyder såklart inte att det bland oss inte redan skulle finnas de, som har vandrat en längre väg i sin andlighet och därmed redan bär på visdom och renare vibrationer. Vi har redan folk som hjälper och vägleder andra bland oss, var och en i enlighet med sina gåvor.

Vårt kollektiv strävar till harmoni och till att upprätthålla frid och högre vibration i våra hus, men inte via masker eller en falsk jag-bild, utan med hjälp av eget arbete.

Vårt vardagliga arbete innebär att vi tar ansvar över oss själva, våra svagheter, våra låga känslor och tankar. Och varje dag ber vi om hjälp av högre krafter vars källa är en och gemensam för alla, oberoende av hur man benämner den. Vi tyr oss till Ljuset, till kollektivet och till denna metod. Tillsammans är dessa kollektivets djupaste idé. Samtidigt ger de oss redskap och handlingsmodeller. Då vi följer dessa skalar vi av oss själva, lager för lager mot den rena kärnan, mot vårt eget sanna Jag som förenar alla oss människor med varandra på Ljusets plan. Att vi inte i varje stund kan se det Ljus, Anden, som förenar oss och allt som skapats är ett hinder för att vi ska kunna uppleva kärlek. Detta hinder strävar vi till att tillsammans arbeta bort så att också mänskligheten skulle kunna förändras via oss. Via vårt arbete har vi alltså en större målsättning, vårt arbete bör alltså komma alla varelser till nytta. Med andra ord försöker vi förändra världen till det bättre med små steg, lika stora som varje individ kan ta. Vi ser att världen kan förändras endast via enskilda själars fredliga förändring.

Då det är fråga om tiotals människor som redan befinner sig här i samma kollektiv, som om de vore på ett skepp på havet på väg mot samma hamn, då behövs såklart en kapten som hela tiden försäkrar sig om att vi rör oss i rätt riktning även i dimma. Detta är nödvändigt, för utan en kompetent skeppare skulle skeppet kunna köra på grund. Vår skeppare är Patrick, som är metodens fader i denna tid och som själv vandrat sin stig av rengöring via den. Vi följer dock inte honom, utan den andliga stig som han fört med sig åt oss som riktlinjer. På samma sätt som otaliga av hans föregångare har gjort, för man har alltid försökt lära mänskligheten hur man lever rätt och i sanningen. Det är meningen att alla som strävar skulle hitta kontakt till sitt eget Högsta, till sitt eget Ljus, och inte ge sin kraft eller vilja åt en ”ledare” eller guru. Det är givetvis klart att de som vandrar före hjälper och vägleder andra. De har nämligen erfarenhet och tillräcklig medkänsla för dem som söker sig själva och emellanåt också snubblar. Detta är även en stor gåva då man bor i ett sådant här kollektiv. Hjälpen är nära och likaså stödet.

Jag drömmer ofta om en värld där ingen rädsla skulle finnas, ingen tävlan och inte heller ojämnbördighet och de negativa känsloenergier som dessa baserar sig på. Istället skulle en gemensam målsättning bära över allt det personliga och på så sätt skulle även utmaningar övervinnas. I vår vardag övar vi oss på att förhålla oss till utmaningar och olika synpunkter ur ett andligt perspektiv. Med rengöringsarbete och genom att ta ansvar strävar vi till att hitta det tillstånd där vi bemöter varandra som bärare av Ljus. Vi beskyller alltså inte varandra eller försöker övertala andra för att vår egen åsikt skulle få härska eller för att få berättiga vår egen negativa känsla. Tvärtom, meningen med andligt arbete är just att ge upp det personliga och hitta det gemensamma. I praktiken innebär detta öppen diskussion och rengöring av de egna känsloenergier som står i vägen. Via detta är det lätt att förstå andra och se deras hinder och till slut vinner strävan efter det gemensamma goda över de egna viljorna. Öppenhet gällande också sina egna smärtsamma punkter för en framåt och via den stärks även tilliten till andra inom kollektivet. På så vis lär sig nämligen alla att se att vi är likadana i våra smärtor och svagheter. Och till slut kan vi bli av med dem och tilliten till Ljuset och andra människor hittar ett bestående hem i oss.

Utöver denna grundläggande övning och starka grund är också enskilda och gemensamma meditationer en del av vardagen. Dessa siktar på kontakt till sig Själv och till att höra inre vägledning. För att möjliggöra detta behöver sinnet stillas och här för meditationsövningen med sig en pusselbit mot den andliga målsättningen. Möjligast ren vegetarisk mat stöder också samma målsättning. Gemensamma måltider får oss att ännu mer växa till en familj, vilket vi också strävar efter. Vi försöker liksom med vårt eget exempel visa en ny, gränsöverskridande familjemodell. Vi överger såklart inte våra egna närstående som inte på samma sätt delar vår vardag, utan vi minns att alla är viktiga och kära för sin egen skull, inte för hur de valt att uppleva livet.

Då man lever så rent som möjligt både på tankens, talets, känslans och till slut beteendets plan kan man uppnå lycka som inte är fäst i det yttre, utan i det inre Ljuset och den säkerhet det för med sig. Förmågan att se vidgas och medkänslan gentemot andra fördjupas. Det innebär inte alltid traditionella beteendemönster, utan det sträcker sig till planet för själsplanen då stunden är inne för att hjälpa och tjäna andra. Tanken om tjänande är ännu en av våra gyllene trådar som var och en följer i enlighet med sin egen förmåga och förståelse. Men även i detta har vi alla samma målsättning. Vi vill tjäna människor med det goda och hjälpa också andra mot sig Själva.

En stig som denna är inte nödvändigtvis lätt, eftersom kollektivboendet egentligen garanterar att man varje vecka ställs inför punkter där man kan växa. Om man dock förhåller sig till dem med andlig förståelse kan detta vara än snabbare stig än om man vandrar ensam, för ju flera speglar, desto säkrare är det att man ställs inför sig själv och det arbete som för en mot Ljuset.

I denna tid innefattar vårt kollektiv i Dalsbruk närmare trettio personer i tre olika hus, men som tur är ligger de rätt så nära varandra. Vi träffas tillsammans åtminstone tre gånger i veckan då vi har en gemensam meditation här i vår huvudbyggnad Portaluxia. Vi försöker också i övrigt leva över husens gränser och umgås med varandra så mycket som möjligt. Det skulle också finnas flera personer som är på väg till kollektivet, men utrymmena tillåter inte längre detta. Vi vägleds nu in i landet, mot landsbygden, och strävan efter att bli självförsörjande är också en viktig målsättning. Även lugn och ännu större gemenskap, och vi önskar också att vi då kan ta med ytterligare dem som vill växa i samma riktning tillsammans med oss. Våra hus är nu till försäljning och vi spanar efter en ny, större plats. Detta ställe har varit nödvändigt och bra, det har tjänat sitt ändamål här väl. Nu är det dock dags för något nytt, när det än sker!

Min uppgift är att vara lite som mamma i detta kollektiv. I vardagen har jag mina egna arbeten, mina tolkningar och skrivjobb samt hjälparbete tillsammans med Patrick, men ofta sitter jag ner med vem det nu råkar vara och lyssnar, stöder och ger råd som i all synnerhet de yngre medlemmarna i kollektivet önskar. Patrick gör samma sak, han är allas vårt stora stöd, lyssnare och även lustigkurre då vi är hemma.

Under de senaste åren har Patrick och jag rest mycket, åtminstone innan coronan. Det är en del av våra tjänster. Vi åker dit våra Hjälpare vägleder oss, utan att ifrågasätta, med tillit till Ljuset. Jag upplever också att de senaste åren i mitt liv har varit jäktiga men även fyllda av så stor välsignelse att jag aldrig hade kunnat föreställa mig något sådant. Mitt eget personliga arbete har burit frukt, men jag är såklart inte färdig, inte ens nära. Jag är ändå väldigt tacksam för denna metod och för Patrick, för att jag förändrats i många saker och för att jag också är en lite bättre människa än jag var för tio år sedan. Visdomen har fördjupats, perspektiven har vidgats och sanningen jag burit på i mig själv har till slut fått sitt uttryck i vardagen. Jag får varje dag tjäna och använda mina gåvor till godo för andra, var än vi rör oss. Utvecklingen fortsätter, men målsättningen är den samma: mot Ljuset, i sanning och ödmjukhet. Medan vi är borta kan vi utan oro lämna över vårt hem i andras händer och så småningom återgå till vardagen med andra.

Varma tankar till er alla, tack för att ni orkar leta, undersöka och utveckla er själva. Jag hoppas att min blogg stöder er, hjälper er att orka och tro på er egen stig.