I riktning mot höstdagjämningen

Denna förmörkelseperiod, som inleddes med en månförmörkelse den 7.9, fortsätter inkommande söndag den 21.9 kl. 22.54 finsk tid (kl. 21.54 svensk tid). Då infaller en partiell solförmörkelse som dock inte syns här i Finland. Förmörkelsens tema känns säkert ändå, för det är likt ett fullbordande av den väldigt långa förberedelseperiod vi genomgått under de senaste åren.
Den gångna sommaren och de saker, känningar, tankar, önskningar, utmaningar och alla möten med andra själar den fört med sig är nu något att särskilt granska i sitt eget liv. Denna förmörkelsetid har egentligen varit liksom ”den sista stunden” då det fortfarande är möjligt att föra vidare den senaste tidens tema till omvandlingens plan, eller så kan man givetvis välja att återigen påbörja ett nytt varv, liksom för att repetera vad man tidigare inte sett eller omvandlat.
Under denna förmörkelseperiod ställs vi inför så många saker att möta hos oss själva, och så bör också ske för att vi ska kunna vakna, förstå och omvandla allt i vår själ till att bli ljusare, och därigenom omvandla också vår framtid.

Denna period är inte nödvändigtvis lätt, men ändå en otrolig möjlighet. Målsättningen med den är ju att i all synnerhet via människorelationer lära sig kärlek till sina medmänniskor, medkänsla och villkorslöshet. Precis allt det vi också som mänsklighet för tillfället allra mest behöver och saknar. Det finns dock inte anledning till att ta heller denna period för hårt, även om det hos en själv skulle råka stiga fram svåra hinder som det nu vore ytterst viktigt att bearbeta bort för sin egen själsstigs skull. De visar bara en riktning man borde granska och därefter modigt välja förändringen och de nya möjligheter som kommer där via och som den nya stigen ger. För det är ju så, att man inte hittar något nytt att se och uppleva eller några nya möjligheter om man alltid rör sig i cirklar i bekant terräng.

Ett gott råd nu skulle kunna vara att se sig själv i spegeln en liten stund och fråga sig hur det känns just nu, vad har hänt mig under de senaste månaderna, vad har jag upplevt, var har jag snubblat osv. En liten summering är inte alls en dålig sak nu, utan den kan hjälpa en att tydligare se resan man färdats. Därefter skulle det kunna vara på sin plats att betrakta sitt sanna jag, att vända sig i riktning mot hjärtat och där hitta mod att exempelvis kliva in på en ny stig som för en till förnyelse och till att ens sannare jag stiger fram. På det praktiska planet innebär detta också att man granskar sin vardag, att man ser var man sviker sig själv eller sin kropp eller var man understiger sina egna förmågor eller kraftreserver, och därefter gör man med styrka de förändringar som ens andliga och fysiska välmående samt framför allt utvecklingen kräver.
Att svika sig själv innebär inte alltid offerenergi, utan i denna tid betyder det ofta bara att man lyssnar på sin själviskhet och därigenom hela tiden fokuserar på sitt personliga jag. Då blir ju ens sanna jag åsidosatt, även om just det skulle vilja komma fram. En vrångbild i denna tid är just detta, att man försöker uppnå enbart det personliga jagets lycka, trots att just nu vore den sista stunden för att expandera och se vad man kan omvandla så att medkänsla och villkorslöshet skulle kunna stiga fram. Detta vore ett steg mot stigning också på det personliga planet.

Genast efter solförmörkelsen följer höstdagjämningen, vilken jag i enlighet med min egen vägledning och den kunskap jag fått kan kalla för en av de viktigaste händelserna i år. Då får vi här på jorden ta emot en högtstående hälsning från vår galax, en hälsning som Hjälparna kallade för ett kosmiskt sigill för dem som under de senaste åren förberett sig för att tjäna Källan till godo för mänskligheten. Impulsen är likt guld och man skulle kunna beskriva den som den Heliga Moderns kärlek till människorna. Så vackert mild och samtidigt otroligt kraftfull och stark. Inför den faller man på knä av tacksamhet och ödmjukhet. Mina språkliga bilder är otillräckliga, men jag ber er alla nu att göra ert allt för att ni då skulle ha lyckats få ert andliga bearbetande i balans, och att vi sedan tillsammans skulle kunna möta denna stund som så rena kärl som möjligt. Nu har vi ännu lite tid att sträva och fokusera på de viktiga kommande stunderna. Att sträva innebär att ur hela sitt hjärta försöka fokusera på Ljuset innan och under denna stund. Ödmjukt, med ett hjärta rent och fritt från egna viljor eller låga känningar. Under höjdpunktsögonblicket är det viktigt att använda hela sin andliga styrka till att fullkomligt fokusera sitt tillstånd på stunden i fråga, och ju starkare vilja att vara i Källans tjänst för mänsklighetens skull som utgår från ens eget hjärta, desto mer kraftfullt svarar man på den!!

Så här framskrider återigen de årliga cyklerna och så här växlar även cyklernas teman och energier. Allting är avsiktligt och står i enlighet med den stora bilden. Målsättningen är evig förändring och därigenom utveckling. Vårt solsystem har en plan, liksom även hela vår galax, och därmed framskrider utvecklingen hela tiden och expanderar, i oändlighet. Vår lilla planet är en del av allt detta, så stort och ofattbart, men ändå så verkligt. Angående denna större bild håller jag en föreläsning som räcker en hel helg (4-5.10.2025), och det har sagts mig att detta är min sista också gällande detta ämne. Detta omfattande ämne tilltalar mig och jag har försökt klä denna lite svåra helhet i en så förståelig form som möjligt men ändå bevara dess andliga innehåll.
Om du vill delta är det nu sista stunden då man ännu hinner bekanta sig med veckoslutets program och anmäla sig exempelvis via denna länk.

Återigen, med kärlek, Eija