Försommarens ögonblick
Den inkommande veckan för med sig det här årets första förmörkelse. Den 26 maj infaller en månförmörkelse i Skyttens stjärnbild. Den exakta tidpunkten är i Finland kl. 14.14 (kl. 13.14 svensk tid). Förmörkelser anknyts alltid till specifika teman, så även denna. Denna totala förmörkelse syns inte i Finland, men den strålar nog ut universellt.
Förmörkelsens energi öppnar sig i form av en kraftfull, omvandlande energi som upphöjs av stjärnenergi. Det är som om de högre planens blick nu vore vänd mot oss, som om våra höga Ljusets Hjälpare vore beredda att ge och ladda mänskligheten, i all synnerhet medvetna mottagare, med något nytt och särskilt rent. För att nå denna förmörkelses energi behövs en egen strävan. Man måste hämta styrka för att ta emot den hos sig själv och speciellt hos stödet från sin egen grupp. Man kan alltid sträva mer kraftfullt med gemensamma krafter än om man är ensam. Styrka behövs så inte den gynnsamma stunden blir till ett svävande i underbara energier istället för att man aktivt skulle kunna vara närvarande i energierna.
Kanske är det just därför denna förmörkelse bär på det andliga temat att helas och att hela, som vi nu kan stiga ombord på.
Även om det är fråga om en möjlighet att helas, kan denna energi koka ihop också explosiva situationer med tillhörande anklagelser. Till slut leder detta till att man dömer andra eller själv hamnar i en låst situation. I en sådan låst situation får den egna smärtan en att föreställa sig själv som bättre eller på motsvarande sätt att föreställa sig själv som ett offer, vars tillstånd andra hela tiden behöver akta sig för och lyssna till.
Varje själ har en egen slags börda, en summa från tidigare liv ur vilken ett nytt liv inleds. Så många av oss har fått uppleva smärta och även stort lidande i sina liv och även de har lämnat spår i vår själ, likt ett sår som inte sluter sig så lätt. Visst kan det hända att vi under livets gång får goda, helande upplevelser och såret sluts, men det börjar också mycket lätt blöda igen om någon i misstag eller med avsikt stöter till det. Om vi vill att vårt sår ska bilda sårskorpa och helas fullständigt så måste vi medvetet arbeta med det.
Vad är då detta arbetssätt och botemedel? Kärlek, helt enkelt!
I “dessa kretsar” är detta egentligen ett mycket slitet ord och tema. I årtionden har det på olika sätt förts fram som ett sätt att hela sig själv. Trots detta är det dock fortfarande många som bär på sina sår och försöker skydda och täcka dem.
Kärlek är ändå nyckeln och acceptans av sitt eget tillstånd är den första salvan vi läker vårt sår med. Vi accepterar våra egna erfarenheter, våra egna svåra känslor och vårt nuvarande tillstånd, samtidigt som vi förstår att vi skapar mera smärta för oss själva om vi stannar i detta tillstånd. Vi börjar alltså med känslorna, ger dem uppmärksamhet då de är aktiva och ger dem kärlek genom att öppna oss för den högre kärlek som det rena planet låter flöda över oss då vi ber om det. Att glömma och frigöra sig från “oförrätter” i det förgångna är ett arbete. Uppmärksammande av känslor och tankar och att omvandla dem till positiva. Och framför allt acceptans. Detta är en del av mig, men jag behöver det inte längre! Jag vill förändras, hitta kontakt till mig själv och andra människor som finns nära mig.
Kärlek finns alltid tillgänglig för oss, den är alltid närvarande och dess källa är oändlig. Det är inte meningen att vi ska försöka ensamma, inte ens med egna krafter, utan tillsammans och med Kärlekens Källa, som också kallas för Gud.
Detta är mänsklighetens och den enskilda själens största lärdom, att återgå till kärlek och tillit. Vägen till detta öppnas åter igen kraftfullt och vi kan alla stiga in på den. Viljan att släppa taget om det förgångna är viktig och i detta är det även nödvändigt att arbeta med tanken. Om och om igen vända bort sin tanke från det förgångna och istället skapa en positiv framtid, med en positiv tanke och attityd. Framför allt med tanken om att jag älskar mig själv till hälsa och tillit med hjälp av den Gudomliga Kraften och Ljuset.
Du är åter igen på stigen.
Och så stiger förändringen sakta in i livet. Ur detta följer själslig utveckling och en förmåga att bättre se saker så som de är, inte som de visar sig genom våra känslor. Positivitet innebär inte att gömma sig bakom illusioner eller andlighetens draperi, utan den innebär en klarare syn på den nuvarande situationen och en förståelse för vad situationen behöver för att förändras och bli mer positiv.
Möjlighet att helas innebär att situationer och möjligheter att se våra sår ställs inför oss, men det är också svårt ibland. Vi har redan handlat styrda av vårt sår, alltmedan vi täckt det så att ingen bara skulle märka det. Uppvaknandet sker först i efterhand då smärtan från det som skett börjar göra ordentligt ont.
I praktiken innebär det att våra handlingar styrs av vår ömma punkt och vi förorsakar oss själva och även andra mera (onödig) smärta.
I denna stund, under inverkan av denna energi, drar såren redan iväg med många. Vi kan hamna i en också energetiskt sett tuff situation som ingen av de inblandade vill ta tag i för att lösa, utan alla vältrar sig i smärta på olika plan, utan medkänsla eller mottagande av kärlek. Den bästa medicinen vore att lyfta fram det inflammerade ämnet och be om de delaktigas upplevelser gällande saken. Inte så att alla förklarar sina offerpositioner, utan uppbyggande så att man löser saken utan stor dramatik eller tvister ur sårets djup eller smärta.
Till slut, då åren gått, kommer ändå många av de helade att hjälpa och hela andra. De delar sin information, ingjuter hopp och visar riktningen. Under denna förmörkelse har nu har också helarna möjlighet att få ny kraft och visdom. Ju vidare hjärta och förståelse helaren har, desto större kan hen hjälpa.
Vi förbereder oss och undersöker om det ännu finns sår det är dags att helas från. Genom att vara medveten om sina programmeringar och de såriga handlingsmodeller som anknyts till dem tar man redan ett stort steg på sin stig av helande.
Mänsklighetens större och vidare helande skulle kunna börja med ny kraft och även framskrida med ny fart. Låt oss alltså välja helandets väg!
Efter detta följer sedan en solförmörkelse i Tvillingarnas tecken på dagen för nymånen 10.6. kl. 13.53 (kl. 12.53 svensk tid). Förmörkelsen syns partiellt också i Finland.
Vad skulle vi kunna säga om detta tema? Det är en fortsättning på den föregående förmörkelsen och betonar egen kontakt till Högre Krafter, samtidigt som den ställer en korrekt förståelse för inre viljestyrka framför oss. Efter månförmörkelsen vore det bra att fundera på vart man riktar sin styrka och vilja. Vad och vem kommer den till nytta? Förbrukar vi vår styrka och energi på våra egna viljor eller börjar vi redan vända oss inåt, mot visdom och ber om dess vägledning.
Ett vidgande av tanken förändrar perspektivet på sitt eget liv och till slut hela mänsklighetens riktning. Vi strävar efter denna förändring och den finns inritad som en plan även på mänsklighetens karta.
Detta är en bra tid för att med tanken skapa stora förändringar, en bättre framtid, och inte fundera så mycket på hinder eller utmaningar som solsystemets inre rotation och inverkan kan föra med sig. Under förmörkelsen kan den stora bilden etsas in i många själar, om det föregående temat har bearbetats tillräckligt. Vi minns att var och en rör sig i egen takt och på sin egen stig, mot tiden för helande och frigöring. Livet och utvecklingen är inte en tävling, utan en resa.
Ödmjukhet, medkänsla, mjukhet och visdom. Den feminina energins återkomst via stark vilja, inte via ytlighet, tävlan eller yttre skal. Förändringens vindar blåser starka just nu och var och en behöver finna styrka från Källan, via sig själv. Förändringens vind är nu nämligen en mer andlig vind och man kan sätta den i verket och på så sätt ta den till det konkreta planet enbart genom strävan. Fina idéer, tankar och insikter är vind, men de kan falla sönder i blåsten om vi inte handlar i enlighet med dem. Denna tidsperiod stöder inte handling så värst mycket, så man behöver förstå att också styrkan att handla kommer högre uppifrån, från Källans plan.
Som vi i så många år har föreslagit, vi förenar oss, strävar tillsammans, skapar tillsammans en ny mall för hur man kan leva. Så även då det gäller dessa förmörkelser, då vi rör oss mot sommarsolståndet. Mer om det senare.
Varma hälsningar från ön långt borta. Eija